mitt liv. upp och ner.

OMG

2009-01-26T22:11:00.000+01:00

Tänk om min blogg blev så stor så att jag kunde tjäna 150 000 kr i månaden på den!!!! Snacka om att studieskulden skulle bli tillbakabetald på ett år typ....
Oh...

Att måla något som inte är ens eget.

2009-01-26T15:27:00.002+01:00

När jag nyss hade flyttat in i min studentlägenhet, som jag nu har bott i i 5 år, var väggarna beiga och tråkiga. Då målade jag tre väggar grå-gröna och en vägg helt klarröd. Det har nu stått så i 5 år. Jag lessnade för väldigt länge sedan på denna färg och har på senaste tiden funderat på att färga allting vitt. Och det är ju ingen som hindrar mig från att göra det.
MEN. Jag har ett parkett-golv i vardagsrummet, sovrummet och hallen som är i vanlig ljus träfärg och jag skulle så gärna vilja måla även golvet vitt! Men det tror jag inte att jag får.
Väggar är ju till för att målas på, men gamla parkettgolv är svårare att få tillbaka till vanlig färg om man en gång har målat dem? Eller?
Någon där ute som vet? Som kan hjälpa mig...
Många av mina möbler är i mörkt trä eller röda, och vitta väggar, vitt golv och vitt tak skulle passa så bra...

Skolan är ett fängelse.

2009-01-26T15:20:00.001+01:00

Jag var på Raddes gamla gymnasieskola idag. Den ser ut som ett fängelse. Ifall ni vill veta.

2009-01-25T16:16:00.004+01:00

Jag är inte så jätte intresserad av att sno kändisars stilar. Jag kanske hade varit det om jag hade haft lite mer pengar, men som student har man oftast råd att köpa ett eller två plagg i månaden. I bästa fall. Iaf jag, för jag lever på extremt lite pengar per månad då CSN inte ger mig varken bidrag eller lån de månader jag har tentor. Det är riktigt illa tycker jag, jag måste ju ändå gå till skolan varje dag, även fast jag inte har föreläsningar och måste ändå under de månaderna äta och leva. Iaf får jag bidrag för endast sex månader och måste alltså dela upp det jag får på 12 månader. Alltså lever jag på hälften varje månad.

Nåja, nog om det.

I alla fall har jag alltså inte så stor koll på vad kändisar har på sig, men om jag fick välja en kändis som jag tycker extra mycket om skulle det vara Rachel Bilson. Ni vet hon som spelade Summer i O.C.
Hon är alltid söt och alltid välklädd. Vare sig det handlar om jeans och tröja eller premiär-klänning. Hon har en skön stil och verkar trivas i det hon har på sig. Därför gillar jag henne så mycket.
Varför skriver jag nu om detta? Jo, för jag har sett att hon brukar ha på sig ett par gröna Ray-Ban solisar som jag är fullkomligt kär i! Jag har ett par sådana vita, men har länge önskat mig svarta (de är ju lite för dyra för en student som mig).
De finns i många färger och varianter. Jag tycker personligen att svarta passar mig bäst, men ett par gröna skulle inte heller sitta fel!!!! Titta här vad de är fina...

14.45

2009-01-24T09:36:00.002+01:00

Imorse vaknade jag panikslagen igen. Jag drömde att klockan var 14.45 och att jag hade missat en hel dags pluggande. Reser mig upp och tittar på väggklockan och ser att klockan faktiskt är 14.45 och att jag med all rätt har panik! Men så vaknar jag på riktigt och ser att klockan är halv 7.
Suck. Ska det verkligen vara så här?

juste ja.

2009-01-24T00:14:00.001+01:00

Det blir ingen ~~jävla~~ Barcelona-resa. Nu ska jag istället shoppa upp alla pengar jag har lagt undan för att dränka min missbelåtenhet.

Jag är ju trots allt läkarstudent.

2009-01-24T00:10:00.003+01:00

Ibland har jag mycket inspiration och vill skriva om allt! Men ibland, som just nu, har jag ingen inspiration alls. Finner inget som är värt att skrivas om.
Kan bero på att jag just nu sitter och pluggar 12 timmar om dagen (så går det när man är ute i god tid. not.)

Imorse vaknade jag panikslagen av att jag drömde att jag hade fått 4 rätt av 100 på tentan jag gjorde igår. Då har det gått för långt.

Undrar om det vänder nu?

att tänka på sina grannar.

2009-01-20T20:05:00.002+01:00

När jag var liten, innan vi köpte hus, bytte vi tre lägenheter som alla låg på första våningen för mina föräldrar ville inte att vi (främst jag) skulle klampa ner till grannarna och störa.

Nu, som student, bor jag på sjätte våningen helt omringad av andra lägenheter och jag har aldrig, inte en enda gång på 5 år, tänkt på mina grannar.

Ibland brottas jag och Radde på golvet. Jag kiknar av skratt. Han tycker mest att jag är löjlig men hänger på för min skull. Jag tror det hörs till mina grannar. Både mitt skratt och det eviga klampandet av våra kroppsdelar som är mitt uppe i en brottningsmatch.

Jag dammsuger närhelst jag känner för det. Kanske inte skulle göra det klockan tre på natten, men inte för grannarnas skull. Jag skulle bara inte orka

Jag bjuder hem folk ibland och har på hög musik. Sänker kanske lite efter midnatt, men inte jättemycket. Dessutom brukar jag sjunga med, alldeles för ofta och alldeles för tonfalskt.
Ibland till och med dansar jag med. Så om musiken inte hörs, hörs mina fötter helt klart.

När jag kommer hem mitt i natten är jag alltid högljudd i korridoren.

Men ändå har jag inte fått ett enda litet klagomål på fem år. Ibland har jag stött på grannar och frågat, men de bara ler och säger att de inte hör något.

Jag har tre teorier angående detta.

1. Min byggnad är superljudisolerad (detta spricker dock med en gång, för jag hör mina grannar jämt och ständigt)
2. Jag är så söt och gullig och snäll att mina grannar inte stör sig på att jag hörs ibland.
3. De tycker att jag är ett pucko och vill inte ha något med mig att göra.

Vet inte riktigt vad jag ska tippa på.

Vädret's gone crazy

2009-01-20T19:36:00.002+01:00

Häromdagen vad det så kallt i Novi Sad att jag var tvungen att gå med dubbla sockar OCH yllesockar för att inte frysa tårna av mig. Idag kunde man gå utan jacka. På tre dagar har temperaturen stigit med nästan 25 grader!

Illa, illa...

nu ni

2009-01-16T22:02:00.002+01:00

har jag äntligen börjat träna igen.

Jag började ju lite smått med pilates en och en halv månad efter min operation men det var lite väl optimistiskt från min sida. Så nu har jag vilat i en och en halv månad till och ÄNTLIGEN tagit mig till träningen idag! Men nu blev det inte pilates. Istället blev det träning som blandar kondition, styrka och formar kroppen så som en kvinnas kropp ska se ut.

Jag har börjat på ett nytt fitness center där min kompis går. Och jag måste säga att jag är HELT död. På allvar. Jag hoppade rakt in i hennes grupp där tjejerna har tränat tillsammans i två och ett halvt år, och jag som har lagt på mig SEX KILO(!) de senaste månaderna och bara legat hemma och degat dog. Det var ett jädrans bra pass i alla fall! Jag klarade kanske lite mer än två tredjedelar och det var väl bra gjort av mig egentligen. (Även fast jag någon gång där i mitten kände att jag var på väg att svimma haha)

Jag är nu enormt peppad att kanske till och med redan nästa vecka ta mig igenom hela passet!
Motivationen saknas då inte, då intruktören är så perfekt som man bara kan bli! Inte för smal, inte för tjock, fett på de rätta ställena, väldigt vig och i väldigt bra form!

Och med sommaren som kommer om bara några månader, och med den planerade barcelona-resan i april, känner jag att jag är bäst i världen som har fått tummen ur!
Dessutom har jag de senaste veckorna börjat äta på ett helt annat sätt. 6 ggr om dagen, ingen skräpmat, mycket grönsaker, fisk och frukt och inget vitt bröd.

Vi får väl se hur det här slutar.

Det blev ett tredje inlägg idag.

2009-01-16T00:01:00.000+01:00

För idag har jag haft HELA 10 BESÖKARE =)

Att skola sina barn i Sverige.

2009-01-15T23:24:00.002+01:00

I skolan råder enligt mig en farlig utveckling. Lägre kriterier för G. För att alla ska kunna få G. Men barn är inte så dumma som vissa vill tro.
För att det inte ska vara skillnad på barnen sätts kriterierna lägre, för att ingen ska känna sig mindre värd. Men det finns skillnad på barn, alla barn är unika.
Jag kan med säkerhet säga att ALLA som går i grundskolan är smarta nog för att få godkänt i alla ämnen.

Det handlar bara om lathet.

Många har blivit lata bara för att de vet att det inte gör något om de inte har pluggat och fått IG. Läraren måste göra allt för att barnet ska få G. För man kan inte ha IG i grundskolan. Omprov hit och omprov dit och efter att eleven antingen inte dykt upp eller orkat plugga så kontaktas föräldrarna. Vad säger då föräldrarna? Jo, att det är lärarens jobb att lära eleven tillräckligt för att den ska få G.
Men sist gång jag kollade var det omöjligt att pränta in kunskap i någons hjärna.
Man kan upprepa 1000ggr om att fotosyntesen lyder så och så, men vill inte eleven komma ihåg detta gör den inte det.

Nåja. Till slut får ju alla G. Utan att anstränga sig alls. Är det bra?

Sedan till detta med betyg. Många är emot betyg just för att de skapar skillnad mellan barnen, och elever med lägre betyg kan känna sig mindre värda. Men hur är det med dem som faktiskt anstränger sig, gör sitt bästa. Uppmuntran är ju nyckeln till en lyckad utveckling och hur ska en elev som faktiskt kan få uppmuntran utan att få betyg? Alla vet ju hur glad man blir av ett bra betyg!
Idag är det är ju till och med fel av en lärare att säga högt att "Lisa hade bäst resultat, grattis Lisa!" för det kan få andra att känna sig dåliga.
Människor reagerar faktiskt inte så. Vi strävar efter bättre resultat, vi vill vara bättre än den där Lisa, eller kanske i alla fall komma nära.

Man sänker kriterierna för att alla ska klara grundskolan, men med detta sänker man även möjligheten för andra att lyckas efter sina möjligheter!

Tävlingar i olika ämnen på riksnivå har ju börjat bli fler och fler. Men på många skolor möts de med skepsis för hur ska man välja bland elever så officiellt?! Hur blir det när man säger att Björn, Amanda och Hussein har bättre resultat än Micke, Jelena och Sara och de får åka på tävling. Ja, hur blir det egentligen?

Väljer man ut dem finns det risk att Micke, Jelena och Sara känner sig mindre värda (enligt mig inte, men alla har ju olika åsikit)
Väljer man inte ut dem går Björn, Amanda och Hussein miste om en stor och rolig erfarenhet och en chans att utvecklas ännu mer.

Varför är det första värre än det andra?

Jag skulle kunna skriva ett mycket längre inlägg om detta ämne, men det får räcka så här.
Jag tycker helt enkelt inte att man ska hämma utvecklingen av vissa för att de ska vara jämställda med sina klasskompisar. Det är kränkande, inget annat!

Jag som ny i bloggvärlden.

2009-01-15T22:24:00.004+01:00

Det är först nu jag har börjat blogga på riktigt. Alltså förra månaden. Innan dess hade jag tre bloggar jag läste dagligen och har gjort det i tre år snart. Av dessa tre har två fallit bort helt och hållet. Varför det?
Jo, för det finns så många andra läsvärda bloggar, som får de två att vara.... livlösa.

I början läste jag många vanliga dagboksbloggar med inte så många unika besök. Sedan gick jag över till att läsa modebloggar, som faktist syns och hörs mest här i bloggvärlden. Men sedan klampade jag rakt in i två bloggar som faktiskt betyder mer än bara useendet dagen därpå.

Två bloggar som faktiskt inte bara läses, utan även kommenteras. Bloggar som får en att tänka till. Att framhäva sina åsikter eller kanske byta åsikt helt. Två bloggar som slår sönder alla fördomar man kan ha.
Dessa bloggar skrivs av två unga mammor, helt fantastiska skribenter, Den ena med tre barn. Den andra med två. Båda mammorna försöker alltid se det ljusa i situationen. Båda skriver om det dagliga livet som mamma. Framförallt om glädjen som kommer med deras underbara flickor.
Bloggar man fastnar för direkt.

Men trots likheterna är dessa två bloggar helt unika. Och värda varenda litet klick.

Mamma Becka
Mamma Melissa

Naturligtvis finns där ute många fler läsvärda bloggar som jag kanske inte har lyckats uppskatta till fullo än, eller som jag helt enkelt inte har besökt ännu. Jag får återkomma om något så intressant som dessa två dyker upp.

Att uppdatera dagligen.

2009-01-14T21:44:00.001+01:00

Det här med att uppdatera dagligen alltså.
Jag vill så gärna.
Men har oftast inget att säga.

Det känns inte som att min blogg är en
idag-gick-jag-och-fikade-och-sen-tvättade-jag-och-lagade-mat-och-läste-mina-favvo-bloggs.

Oftast vill jag ha ett tema som jag hakar på, men det är inte ofta jag har inspiration till detta.

Tråkigt egentligen.

Iaf, så finns det en sak jag vill säga. Den här månaden fick jag min hemtelefonräkning och den gick på 100kr!!! Ja, det är helt sant! Jag som alltid har legat runt 600-700kr ibland tom över tusenlappen har nu lyckats sänka den till under hundralappen! Hur länge det håller vet jag dock inte, priserna har gått upp med 33% så... Men runt 200kr ska jag ju kunna klara av =)

Det är det bästa som har hänt mig idag. Puss och adjö.

as promised

2009-01-09T12:22:00.004+01:00

mina helt vanliga joggingskor. eftersom jag har storlek 35,5 får jag ofta köpa barnskor. Namnet på dessa skor är Nike Blazer little boy's shoe... jaja så kan det gå =)

mina helt vanliga stövlar.

Sen har jag ofantligt mkt mer skor, men jag använder nästan bara dessa två par på vardagar...

Men hallå!

2009-01-09T00:15:00.004+01:00

Nu har jag irrat runt på olika modebloggar hela dagen, och även de bloggarna som i vanliga fall inte är modebloggar har modebloggat. Och det känns som att jag har fått alldeles för mkt information in i min redan fullproppade hjärna. Jag som inte har läst en enda modetidning i hela mitt liv, jag som bara köper sådant som jag ser på stan som snyggt, jag som vet precis vad jag passar i och vad jag inte passar i. Jag är alltså långt från modeexpert, speciellt som jag mest går runt i pyjamas men, idag har jag fått ångest av alla olika outfits och plagg och skobonader och halsband... Ibland för pga jag-vill-ha känslan men oftare pga herregud-vad-har-du-på-dig känslan

För det första. Människor med en outfit som tycker den är skiiiiiiiiitsnygg och jag tycker rent ut sagt att den är FUL. Jag vill inte hänga ut någon, men vissa leopardmönstrade tights tillsammans med spetsvantar och raspberry linne till tyckte en person var så himla snyggt. Jag ville mest spy.

För det andra. Alla passar inte i det som är modernt just för tillfället. Bara för att Lindsay Lohan passar i det behöver inte betyda att Linda från Ekhage passar i det (namnet är påhittat). Är man lite mulligare (som jag själv då) passar man helt enkelt inte i t.ex. midjekjol. Man ser snarare ut som en bowlingkägla. Jag ser en bowlingkägla i spegeln varje gång jag försöker mig på något sådant, men jag är vettig nog att ta av mig detta och sätta på mig något jag vet att jag passar i.
För det tredje. Vad är det för vidrigt mode som går runt idag egentligen??? MÅSTE jag har på mig de konstigaste kombinationer (framförallt fula skor till för övrigt snygga kläder) för att just blåkulla-skor (ja, så kallar jag dessa skor som jag tycker är SÅ fula) är inne. Och bara för att de är moderna kommer jag inte ändra min mening. De är och förblir fula blåkulle-skor.

För det fjärde. Klä dig efter vädret. För även fast kläder är till för att fylla en estetisk funktion är de även till för att värma oss. Offra inte dina äggstockar, tår och öron bara för att du ska ha tights och bara tights och absolut inget varmare på dig. Det är det inte värt. Så är det bara.

Och för det femte. Jag klär mig ofta väldigt enkelt. Har bara enfärgade kläder, och det oftast grått, vitt och svart. Till detta jeans eller tights/leggins. Jag äger inget med tryck. Enkla enfärgade klackskor,

enkla enfärgade skinnstövlar, enkla enfärgade joggingskor. Men ändå kan jag (om jag orkar) piffa till kombinationen med nån häftig accesoar, scarf eller väska. Eller min favorit. Ett snyggt nagellack! Och det blir oftast helt ok. Inte kitschigt som jag, utan att överdriva, tycker att allt annat har blivit.

Och ja, visst att någon kommer tycka "men man ska klä sig i det man själv tycker är skönt och fint, så det spelar väl ingen roll om andra tycker att man ser ut som en bowlingkägla" men det är bara bullshit. På riktigt. Och våga inte påstå något annat. Jag kommer bara inte tro på det.

Och så till sist. Smaken är som baken. Men lite sunt förnuft ska man ändå ha.

(imorrn kan jag även lägga ut bilder på mina enkla stövlar och mina enkla joggingskor så kan ni börja dissa min modekänsla om det får er att känna er bättre.)

Njuta

2009-01-08T12:09:00.000+01:00

Just nu sitter jag på café Modena, dricker gott kaffe o lite Cola... Jag har varit på stan o fyndat på rean! Köpte fina jeans för 250kr!! Och den nya AC/DC skivan som min pojkvän har önskat sig... Skivan var nästan dyrare än jeansen. Ja, världen är på väg att hänga uppochner helt totalt. Tacka Gud för Limewire. Iaf njuter ja. Hur länge är dock frågan. För Ryssland har ju stängt av all gastillgång. Jag hade värme imorse. Om den är kvar det vet jag inte, Radde har inte haft värme sen inatt.

But, who cares. Jag har ju nya jeans liksom.
Suck. Världen går helt säkert under snart.

vacker konst

2009-01-05T12:24:00.002+01:00

Idag när jag gick utanför dörren förvandlades jag omedelbart till en isskulptur.
Ja. Sedan gick jag runt i stan som en livs levande isskulptur.
Det är inte varje dag det händer.

rubrik.

2009-01-04T18:15:00.002+01:00

Denna dag har varit den tråkigaste dagen på väldigt länge. Såååå tråkigt att jag inte ens vet vad för rubrik jag ska använda.
Jag har gått fram och tillbaka i lägenheten hela dagen. Jag har legat och tittat på TV, suttit och tittat på TV, stått och tittat på TV.
Världens huvudvärk har jag och on i magen och det känns som allt liv bara rinner ur mig.
Mamma åkte hem idag och jag grinade som en idiot på busstationen. Blödig är man.

år tvåtusen nio

2009-01-01T17:32:00.003+01:00

I vanlig ordning skippar jag det som alla andra skriver om just denna dag. Räcker med att säga att jag hade skikul och stod vid karaoken hela kvällen. Jag som är så tondöv man kan bli. Men. Ingen klagade så jag är nöjd.

Istället tänkte jag prata om det andra som hände idag. Jo, det SNÖADE för första gången - på riktigt! Och snön har tom legat kvar på marken!!! Jag är så glad =)

Så här fina är vi dagen efter nyår.

Maskara ner till knäna och härligt go andedräkt

Min pojkvän tar bara suddiga kort. Jag är då glad som vanligt.

Och se så fint... snö.

när något förgyller din dag.

2008-12-31T16:31:00.003+01:00

Imorse vaknade jag runt nio. Gick runt i lägenheten halvnaken hela dagen ocha orkade inte göra något nyttigt. Lagade mat runt 12. Den var klar runt 2. Åt lugnt, sansat, tittade på TV. Tittar på klockan lite då och då, inser att jag nog borde börja packa snart för jag skulle vara hemma hos Radde runt 5. Men inte skyndar jag mig för det. Istället sitter jag lite på nätet, fortfarande halvnaken... Klockan 3 inser jag att det verkligen är för sent för att sitta hemma och i panik slänger jag ner alla saker i min väska, byltar på mig kläderna och klampar iväg mot ytterdörren.

Då ringer någon på dörren. Och misstänksam som man blir av att bo i en stor stad öppnar jag inte. Istället tjuvkikar jag lite på vem det är. Ser en tjej som står med något stort papper i famnen. Inser att det är någon som samlar ihop pengar till den ena eller andra falska barn-gamla-sjuka-osv föreningen och låter bli att öppna. Men helt plötsligt ser jag att tjejen låser upp dörren bredvid min. Jaha, då ser jag ju att det är min granne!
Och hon har med sig ett litet paket från USA som av misstag hamnade i hennes brevinkast!!!!
Och i det paketet fick jag en CD från Mateos första födelsedag och lite av julen, ett julkort samt en liten teckning som han har färglagt åt mig!
Jag blev så rörd så jag grät. På riktigt.

Sen slängde jag ner kläderna i golvet och satte mig ner för att titta på filmen. Inget annat spelade någon roll just då. Och nu sitter jag här, många timmar senare än vad jag egentligen ska. Planerna blev helt ändrade då jag inte hann i tid till bussen så istället blir jag upplockad.

Härlig dag.

den undebara staden

2008-12-30T14:39:00.002+01:00

De senaste dagarna har här i Novi Sad varit ofantligt kalla. Även fast det bara är kanske 6 eller 7 minusgrader känns det som -30. Novi Sad ligger nämligen mitt i en stor platt och kal plätt. Det är bara åkrar och åkrar så långt ögat kan nå runt denna stad och många många mil i diameter. Därför blåser det en kall vind här som heter Kosava. Och en kall dag som denna, till följd av vinden, blir det 5-10 gånger kallare än vad det hade varit om staden befann sig i ett annat geografiskt läge.

Denna vind, Kosava, blåser genom allting man har på sig. Det hjälper inte om man byltar på sig det bästa och dyraste vinterkläderna, det hjälper inte om man har virat in sig i ett ton halsdukar, mössor och vantar. Hur man än väljer att klä sig går det inte att komma från denna vind som känns ända in i blodet.

Novi Sad har jättemånga köpcentrum, jättemånga stormarknader och ett väldigt stort urval av diverse Konsum, Ica, Maxi och liknande. Trots detta har folket här vanan att handla på den stora marknaden som ligger ganska nära centrum. Här kan man köpa allting man vill ha, från hemgjorda kakor till grönsaker direkt ur någons grönsaksland. Alltind är ekologiskt odlat och garanterat utan konstiga tillägg. Kanske därför?
Själv brukar jag gå till marknaden för att det är mysigt. Att det dessutom finns stort urval av färsk frukt och grönt, billigare och mycket finare än i affärerna är bara ett plus.

Alldeles bredvid denna marknad ligger den trafiktätaste och absolut mest folktäta korsningen i staden. Här möts vägen från buss- och järnvägsstationen med tre vägar som alla leder till tre olika delar av resterande Vojvodina.

Många som är ute och går en kall dag som denna gör det inte an egen fri vilja. Oftast är det folk som är på väg till jobbet, hämtar barnen från dagis eller handlar inför dagen.
Speciellt dessa dagar är det mycket stress på gatorna, Nyår, Jul (ja, här firar man jul den 7:e januari) och det stora helgonet man firar i början av januari St. Jovan. Det är mycket att fixa, det är kallt ute och oftast blir man mött av sura miner.

När jag då idag gick förbi denna stora korsning, bresvid den stora marknaden möts mina öron av sång. 4 söta zigienare står ute i denna iskalla dag med sina trumpeter, trummor, dragspel och andra musikintrument. De är så glada de bara kan bli, med vantar utan fingrar för att de ska kunna spela, och från de hör man tonerna av traditionell serbisk musik. Glada klingande toner.
Runt de fyra söta gubbarna står gatuhandlare som säljer tomtebloss, girlanger, julgranskulor och annat juligt. Handlarna dansar med i musiken, klappar händerna och stämningen är helt plötsligt på topp. Människorna som passerar denna skara kan inte låta bli att le. Alla sura miner är som bortblåsta!
Jag själv stod som förstenad och kollade på dessa glada själar, kom på mig själv med att flina det bredaste flin och med ens insåg jag hur glad jag egentligen är som bor i denna underbara stad.

we.

2008-12-29T22:32:00.003+01:00

Och så bara två bilder på mig och radde när vi öppnade varandras julklappar. Bara två. Resten var inte alls bra. Korten alltså, inte klapparna. Min kamera är helt död så jag improviserar, mobilen har gjort sitt. Vi är inte uppklädda eller något, då detta skedde tre dagar efter julafton.

bake bake small cake

2008-12-29T22:14:00.009+01:00

Så här gick det till:

Först kavlade jag ut degen på matbordet i brist på arbetsyta i mitt miniatyr-kök. (ja, toan är större än köket, och man går in i köket från hallen men in på toa från vardagsrummet. Detta syns väl på bilden. Mongo lägenhets-planerare). Och ja, jag ser att det är massa skit på bordet. Vem bryr sig?

Sen radade jag fint upp mina kakor på ett bakplåtspapper på stolen. Plåten var upptagen i ugnen.

Så här fina blev mina kakor. Här har jag lagt upp dem på kylskåpet. Fortfarande i brist på annan plats.

En sak när man gör pepparkakor själv är ju att det blir så många över. Då kan det vara kul att kladda på dem, skriva namn och andra roliga saker för att sedan ge bort. Här är två till Velja och Natasha, Raddes arbetskamrater. Så tjusigt.

Och här är min snögubbe och stjärnfallet. Märk väl att den gröna karamellfärgen är blå. Ja är man ute i god tid som jag ~~alltid~~ är så får man ta det man hittar. Alltså blå färg istället för grön. Och någon estet har jag väl aldrig varit känd för att jag är.

i'm baack

2008-12-29T15:31:00.003+01:00

Nu har jag varit frånvarande lite, men jag har varit i sköna Montenegro så jag har en ursäkt...
Bl.a. hälsade jag på min kompis och hennes tjocka 5-månadersbebis. Seriöst, lillen väger redan 10kg. Han är precis som en liten bebis-tomte! Så mjuk och gosig och valkarna bara rinner över kanten på alla kläder han har. Man vill ju bara äta upp honom!

Under tiden i Novi Sad kom naturligtvis den där snön som jag så har längtat efter. Och nu är det bara lite kvar... Så typiskt mig

Alla bloggar jag har läst de senaste dagarna har bara handlat om Julen, så jag skippar det ämnet. Jag kan istället berätta att min pepparkakskryddor har kommit så idag ska jag baka pepparkakor, lite sent men fortfarande lika gott...
Och jag har köpt jättesöta formar. Förutom de vanliga har jag även köpt en snögubbe och ett stjärnfall...
Jag kan lägga in bilder lite senare, nu ska jag koka klart min hemlagade soppa på á la serbie och sen ska jag baka baka liten kaka...

vilket mesigt inlägg.

Gosh you're huge.

2008-12-16T22:53:00.005+01:00

Mina nya favoriter:

Jag var på jakt efter mina favvo-gummi-godisar juicy fruits som jag tänkte mysa med medan jag tittar på cold case. De var slut i affären så jag chansade och köpte denna svindyra påse med från Katjes.
Det kan räcka med att jag säger att godiset tog slut på en sekund, så gott var det. Det innehåller dessutom bara naturliga färger och aromer och inget fett (aja, kolhydratnivån är ju hög till taket, men fettet slipper man!).

Godet är alltså mkt prisvärt och enormt gott. Tummen upp för Katjes.

Fortsätter jag att smaska i mig en sån här om dagen blir jag snart lika stor som Moto-Moto.

jag drömmer om...

2008-12-16T20:13:00.003+01:00

... en jättefin snowboard som är så där töntigt tjejig men så himla fin. gul och orange med 70tals mönster, några turkosa blommor och lite grönt.

...en så himla fin och varm och snygg och skön grå-lila skidjacka som sitter som skräddarsydd.

...det mörklila nagellacket som jag har tittat på i evigheter

...att min nya grå kjol (som blir klar på torsdag) ska sitta fint. Var och provade idag... fin än så länge

...nya förvaringsboxar, som jag iofs kan inhandla när som helst, men får aldrig tummen ur.

...en rolig nyårsafton, man kan ju alltid hoppas (fast just nu lutar det åt att stupa i säng kl 00.05 då personerna jag ska fira med inte är de intressantaste)

...Jahorina i vinter

...and wooorldpiiiiece

jävla Word

2008-12-15T13:01:00.004+01:00

Igår satt jag vid datorn och fick utslag pga Microsoft Office Word 2003.
Jag tror nog att jag kan påstå att jag kan mer om Word och Excel än den genomsnittliga inte-data-nörden. Jag utnyttjar ofta många av de lite mer ovanliga (men ack så bra) möjligheterna som både word och excel har att bjuda på. Jag vågar t.o.m. påstå att jag tycker att word och excel är bra program.

Men igår fick jag som sagt utslag. Och allt pga words ~~jävla~~ självtänkade som ska vara så bra. (läs "som suger"). Jag satt i flera timmar och våndades och svettades framför denna dator tills jag blev blind och fick 100 st cancer av strålningen.

Det började med att jag namngav mina överskrifter till nr 9, 10 och 11 t.ex. Jag fortsätter då i god tro att skriva tills jag ska bläddra upp lite och ser då att word själv har kommit på att jag inte alls vill ha det så, utan att de nu ska heta nr 5, 6 och 7. Varför?!?!
Och inte går det att ändra heller, för då flyttas alla tabbar om och ingenting är som det ska. Dessutom är min center-layout inte alls mitt på pappret trots att jag redan har justerat alla marginaler och tabbar rätt. Jag ändrade till slut hela skiten, helt från början. Det såg bra ut. Jag fortsätter då skrivandet och efter mindre än en mening ser jag att word har ändrat tillbaka allting igen!!!!!

Efter många förflyttningar ger jag upp och låter allting vara som det är och överskriften som är center-justerad ligger så långt åt vänster att man nästan blir dubbelseende.

Jag fortsätter irriterat att skriva och kommer fram till en bild som ser ut som ett familjeträd ungefär. Rutor som är hopbundna med olika streck på olika vis. Jaha, detta går ju utmärkt. Allt blir som det ska. Jag har bockat av "flytta objekt med text" på allt och så trycker jag på enter för att fortsätta skriva, DÅ FLYTTAR WORD PÅ ALLTING I ALLA FALL, även fast jag har justerat layouten så att den bara ligger i bakgrunden och inte har något med texten att göra. Word tar sig dessutom friheten att separera hela min tabell och flyttar alla förbindelselinjer uppåt och alla rutor neråt så att allting ser ut som ett inte-ihopsatt 1000-bitars pussel! Varför igen?!?!?!

Efter två timmer har jag rättat till allting och för att inte ta några mer risker fortsätter jag skriva på ett helt nytt dokument.
Här vill jag göra en uppdelning 1), 2) och 3) men inte i tabellform utan bara efter varandra. Tror ni det går eller?! Nä, naturligtvis inte. För word har bestämt sig för att jag visst vill ha det i tebellform, dessutom med siffran ett vanlig stil och två och tre i fet stil. Här är jag inne på den sista biten av nerver jag lyckats behålla och efter många justeringar i tabellintsällningarna har jag fortfarande inte fått det rätt.

Här ger jag upp totalt.

Det jag undrar nu är när ~~fan~~ ett ~~jävla~~ dataprogram fick behörigheten till mina tankar och val?!

Jag ska nu bojkotta hela den nya datautvecklingen och gå tillbaka till handskrivna dokument, eller möjligen inhandla en skrivmaskin.

~~Jag önskar mig själv lycka till.~~

Så här ser jag ut, med ansiktet uppkört i dataskärmen, så att jag kan se när jag rättar till mina pytte mytte förbindelsestreck.

Rart.

2008-12-13T13:23:00.003+01:00

Eller konstigt då, på norska. Att jag skriver mina inlägg precis som att jag har en million läsare världen över fast jag egentligen bara har fem eller sex... haha =)
Men skönt ändå att kunna bolla med tankarna lite, och så kan det ju hända att någon av mina fem eller sex läsare skickar någon form av respons någon gång framöver =)

Puss o Kram från mig nu.

Jag i funderartagen

2008-12-12T21:03:00.003+01:00

Jag har ett tag nu, funderat på något väldigt mkt...
Jag har ett seriöst förhållande. Ja, jag tycker verkligen att man kan kalla det ett seriöst förhållande. Vi har mycket gemensamt, har en sorts samhörighet som bara kan finnas mellan en man och en kvinna, jag är den som är töntig och tjatig och tjejig, han är den som låtsas vara manlig och suckar åt allt löjligt jag gör, men ändå är vi väldigt jämnställda, väldigt lika. Vi ligger på samma nivå. Vi älskar varandra, vi gosar med varandra, vi bråkar ibland, som alla par, men i slutändan pussas vi ändå och är kompisar igen.

För att nu komma till saken. Även fast jag kan säga att mitt förhållande är seriöst, allvarligt och att jag ser en gemensam framtid för oss två (hur länge vågar jag ju inte säga, men en framtid ser jag) så kretsar inte mitt liv runt honom. Vi träffas några gånger i veckan, ibland gör vi roliga saker, åker iväg någonstans, går ut och festar eller något liknande, ibland sitter vi bara hemma och slappar. Jag spenderar mycket mer tid med mina tre allra närmaste kompisar (efter honom naturligtvis) som jag träffar varje dag, än med honom... Har jag då rätt att säga att mitt förhållande är så seriöst som jag vill framställa det?

Många jag känner, ja nästan alla faktiskt, som är i min ålder och har ett stadigt förhållande bor tillsammans med personen i fråga. Jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig har tänkt tanken på att bo tillsammans med Radde. Natrligtvis har jag det, många gånger. Men än så länge är det bara en tanke. Just nu trivs jag bra så här. Jag bor själv, jag lagar mat till mig själv (även fast Radde kommer lite då och då), jag somnar själv nästan varje kväll och har helt enkelt en hel del själv-tid. Och jag trivs bra. Men.
Ibland känner jag att Radde är för långt bort. Ibland känner jag att jag vill ha honom här varje natt innan jag somnar och varje morgon när jag vaknar. Ibland blir jag sur när han ska jobba en hel helg och vi inte får träffas på tre dagar och sitter då hemma och putar med munnen och önskar att vi också bodde tillsammans. Och det är detta som gör mig förvirrad. Måste vi bo ihop för att det ska funka? Måste vi bo ihop för att inte driva isär?
Ibland tror jag det, ibland inte.

Vi ska troligtvis inte fira Nyår tillsammans. Är vi hemska som inte ska fira Nyår tillsammans? Är jag hemsk som ibland tycker att det är så skönt att få ligga ensam i min stora säng och vakna på morgonen liggandes på tvären med ben och armar åt alla håll? Och är jag då lika hemsk om jag nästa dag längtar ihjäl mig efter Radde och bara vill borra in pannan i hans hals och andas in lukten från hans härliga hud och tänka att jag aldrig mer vill skiljas från honom?

Är jag hemsk om min dag inte börjar och slutar tillsammans med Radde?

I mitt fönster...

2008-12-12T15:01:00.008+01:00

Jag har en hel del bloggar som jag läser varje dag. Och i varenda en handlar det om Julen, pepparkakor, julklappar, pynt, skinka och diverse andra saker tillhörande Julen. Här i Novi Sad, som jag nämnt så många gånger tidigare, är det ju nästan ingen julstämning. (Det beror helt och hållet på snön som lyser med sin frånvaro!) De har pyntat fint nere i centrum, men i min lägenhet är det rätt tomt på pynt. Finns så mkt fint att välja på, men vad jag inte insåg förrän jag började bo själv är att julpynt är ganska dyra!

Det finns en affär här som har fyra stora skyltfönster fullproppade med julpynt, fast det är jättefint, typ som en liten värld av tomtar, änglar, renar, grönt, rött m.m.m.m.... Så varför har jag då inte inhandlat ens en liten tomte? Jo, för att det billigaste pyntet är en liten fjuttig stjärna, ett värmeljus och det ljuset kostar alltså 50kr. Seriöst. Ett värmeljus. 50 kr. Tomtarna ska jag alltså inte ens nämna. Och visst att jag kan unna mig ett värmeljus eller två, men varför slösa pengar på sånt när det faktiskt kan bli fint med få, men välutvalda, pynt!

Så för att komma till saken, för inte så länge sen såg jag i Marlene's blogg i detta inlägg att hon hade satt upp en stor röd julgranskula i fönstret. Och idag blev jag så sugen på att göra det själv! SÅ jag traskade iväg till Merkur där de hade en hel våning med julpynt och en STOR kula blev min. Så nu hänger den i mitt fönster och dinglar....

Häromkvällen var jag och Milena ute på en promenad genom stan och se så fint statshuset(??) såg ut!!!!

(Något jag inte kan säga om mig själv, då grodperspektiv inte lockar fram det bästa ur mig)

Sibirien

2008-12-11T12:01:00.006+01:00

Igår var det ofantligt kallt här i annars så störande varma Novi Sad. Jag följde en kompis hem och sen stod vi utanför hennes hus och väntade på bussen en hel evighet. Klockan var närmare midnatt och bussarna var inte så regelbundna.
Vi frös ihjäl.

När bussen väl kom var vi redan så sönderfrusna att det inte ens hjälpte att det var nästan 30 grader i bussen. Det bara pirrade irriterande i alla kroppsdelar och örona blev febervarma och illröda.

Varför är det så kallt men fortfarande snöfritt?

Snöuppdatering

2008-12-10T14:31:00.001+01:00

Än så länge klarblå himmel. Inte en flinga i sikte.

Bara ett kort

2008-12-09T12:38:00.005+01:00

Min älskipälski blir inte så bra på kort alltid. Eller rättare sagt... aldrig. Jag kan inte riktigt förstå det, men det blir som att linsen förvränger hans huvud och ansikte, så att de får en form de i verkligheten inte har. Detta resulterar i en ful bild på min pojkvän.
Vi har så få bra bilder tillsammans, och trots mina tappra försök att ta kort hela tiden, jämt, alltid, så blir de aldrig bra. Så nu har jag bestämt mig för att strunta i detta. Alla som har träffat söta Radde vet att han är så söt och gå och snäll och underbar och sånt går ju inte att se på kort. Då gör det ju inget alls att han blir sig olik på dem. (läs ful)

Därför kommer nu ett kort på min sötis. Och mig bredvid honom.

Om ni klickar på kortet så blir det större och mkt finare

lite färg på det hela

2008-12-08T21:59:00.002+01:00

Dagen idag var lika händelserik som alla andra. Inte alls dvs... Men nu på kvällen traskade iaf jag och Milena ner till stan där vi skulle se på några ögonskuggor till henne. Hon har ju länge tänkt på att beställa IsaDora ögonskuggor till sig själv, genom mig eftersom de inte kan köpas någonstans här i södra Europa, eftersom jag själv har en hel del och hon tycker att de är jättebra... Men nu hade hon hittat några andra som hon skulle prova först...

Iaf ledde detta besök på Lilly till att ja än en gång inhandlade nya nagellack! Det är så opassande dyrt med nagellack, man skulle kunna tro att de säljer guld i de små små burkarna, men det gör de naturligtvis inte... Men när jag ser de små liven vill jag bara plocka ner dem, helst 10 åt gången, och helt plötsligt har jag kommit på massa olika outfit kombinationer som just den färgen skulle passa till.
Tyvärr håller min ekonomi just nu inte med.
Iaf kunde jag inte låta bli att köpa ett mörkblått och ett metallicgrått... Och det värsta med att köpa två olika färger på samma gång är ju att jag, när jag väl kommer hem, inte vet vilket jag ska ha på naglarna först. Det brukar resultera i att jag målar varannan nagel i olika färg och så tittar jag i en hel evighet på naglarna tills jag till slut bestämmer mig för vilket som är finast. Och oftast tar jag bort detta nagellack dagen därpå och har på det andra. Som också åker av dagen därpå och så fortsätter cirkeln.

När jag berättade för min pojkvän om mitt nya inköp fick jag ett sms:

"Men Gud så roligt att du äntligen har köpt ett nagellack! Du har ju inte ett enda och det var verkligen på tiden....!"

Imorrn ska jag ta ett snack med honom om denna sarkasm.

That's all folks.

När kommer snön?!

2008-12-08T13:48:00.004+01:00

Ännu en dag närmare jul och fortfarande inte ett moln på himlen! Jag blir så ledsen... Det ska ju vara SNÖ på jul inte medelhavsvärme =(

Men igår var jag och Radde och handlade på ett storköp (som har öppet dygnet runt???) och där hittade jag en JÄTTESTOR snögubbe så jag fick lite julkänska. Men inte mycket...
Alldeles för lite...

just another manic... eehh... saturday

2008-12-06T22:47:00.004+01:00

Ja gott folk... så är det. Lördag kväll. Och inget att göra. Alla jobbar... jag jobbade ju igår hela dagen, om ni minns, så idag vilade jag i hemmets sköna vrå...
Boken tog jag tag i med stadig hand och lusläste de små telefonboksbokstäverna och bläddrade i de tunna telefonbokssidorna i många timmar. Och sen blev jag trött.
Så jag tog bussen till min kära pojkvän och satt på hans jobb hela kvällen.

Han ville inte vara med på kort. Därav den fåniga minen. Och bilden är tagen med min telefon som är superbäst på allt förutom på att ta bra bilder i dämpat ljus... Därav den dåliga kvaliteten.

Nu är jag hemma och ska sova...

Mitt nya hem

2008-12-06T02:49:00.004+01:00

Idag har jag jobbat både dag och natt på akuten. Det börjar tom bli lite roligt. Efter circus 170 patienter (de vi avklarade idag) varav många är påverkade av diverse opiater (fredag kväll ni vet) så blir man så där härligt tom i huvudet och tycker att allt är roligt. Jag har skrattat nästan hela dagen... längtar faktiskt till nästa dygns-skift.

T-cells and B-cells

2008-12-04T21:51:00.004+01:00

Jag har under de senaste månaderna haft nedsatt immunförsvar. Japps. Det är något jag inte önskar ens min värsta fiende.
Allting började med den där envisa blindtarmen nån gång i september, som efter många om och men tillslut blev bortkapad för två månader sen exakt. Sen dess har jag haft infektion hit och infektion dit och feber här och hosta där och allt annat som kan följa nedsatt immunsystem. Med tanke på mitt yrkesval kommer jag dagligen i kontakt med andra personer som också har diverse infektioner, inflammationer, virus och andra otrevliga envisa mikrober. Så det slutar med att jag har dragit på mig alla sjukdomar som finns i alla läkarböcker i hela världen. Okej, riktigt så illa är det inte, men nästan.

Jag har haft 7 olika antibiotika-kurer, både tabletter och sprutor, och detta har i sin tur resulterar i en inte så välmående magflora... ännu mer sjuk har jag blivit, med andra ord. Och inte har jag botat något heller. De envisaste var bacillusker i urinvägarna som jag (förhoppningsvis) nu har mördat... Så ett beslut har blivit taget av mig själv: mina tablettdagar är över. Hoppas jag innerligt.

Men nu kvarstår mitt problem med mitt dåliga immunförsvar. Så då har söta Raddes snälla mamma beställt Aloe Vera gel åt mig. Hon har ju cancer och tycker att den är jättebra, så än en gång börjar jag en kur. Dock en från naturens egna tillgångar den här gången. Det känns inte ett dugg bättre för det.
Till alla er som tror att aloe vera är något lyxigt kan jag härmed ta död på den illusionen. Det är JÄTTEÄCKLIGT! Gelen luktar en blanding av gammal fis, ruttna ägg och omklädningsrum. Dessutom smakar den minst lika äckligt.
Tre gånger om dagen måste jag förtära denna dryck från själva aromhelvetet. Jag försöker varje gång minska mitt lidande med olika metoder. Den effektivaste hittills har varit att hålla för näsan. Jag gjorde dock misstaget att släppa mitt luktorgan så fort sista klunken var nere. Eftersmaken satt kvar och gjorde mig illamående.
Så nu håller jag för näsan i minst 10 minuter till. Jobbigast är det på morgonen då jag under tiden ska klä på mig, borsta tänderna och packa väskan.
Men jag överlever nog.
Jag gör allt för att få tillbaka mina kära B- och T-celler.

äntligen jul

2008-12-04T09:40:00.003+01:00

Igår hade min kompis Milena bestämt sig för att gå ner downtown och leta vinterjacka. (det har ju inte varit nödvändigt än, är det väl egentligen fortfarande inte). Jag skulle följa med. När jag lämnar min lägenhet bestämmer jag mig för att låta plånboken vila hemma. Jag känner mig själv så väl, hade jag haft med mig pengar skulle jag säker köpt något.... och just nu är det lite lyx.
Men väl nere på stan har jag ångestattack i varje affär. Jag såg söta skor, en jättefin svart tunika, en suuuupersöt liten grå kjol och den mysigaste, juligaste lilla jumper... Jag grät nästan.
Nu idag känner jag mig MYCKET bättre. Nu är jag så lättad att jag inte köpte något. Men jag vill fortfarande ha! Jag längtar så till arbetslivet just nu.

Iaf, så höll de på att juldekorera stan och det såg såååå fint ut...

När man sen går där under alla dessa ljus känns det som alla himlens stjärnor lyser ner från några meters håll... Och snart är det julmarknad i centrum. Jag längtar SÅ!!!!

summer in december

2008-12-02T14:36:00.007+01:00

Dagen började med solsken och värme... december är det och inte en flinga i sikte. istället var det 17 grader i skuggan.
Min första plan var att gå till akuten, beredd att ta igen allt jag missat. upp med tuppen, snabbdusch, på med kläder och jacka (detta var innan jag insåg att det fortfarande är sommar) och ut i natten... Allt är lugnt till 10 då det slänger ut mig... nädå, men de hade massvis med skakande, nervösa at läkare i en stor hög, de hade nån tenta, så min snälla jag-tar-hand-om-henne-medan-hon-är-här-läkare sa att jag gjorde mer onytta än nytta där just nu och att jag nog skulle gå hem...
Så jag gick. men inte hem.

Kaffe drack jag på Milenas jobb, Coca-Colan är tyvärr inte min, då jag inte får dricka kolsyrat nu ett tag pga medicin jag måste ta =(
.
Precis när jag hade bestämt mig för att åka hem och ta vara på den oplanerade ledigheten ringer min kompis Karin och frågar om jag vill komma och hälsa på. Attans vilken otur =)

Jag var så klart inte sen med att tacka nej så ett par minuter senare satt jag i deras lägenhet och busade med hennes lilla dotter Eden.... Och den lilla ungen alltså. Hon är så smart, så jag har aldrig träffat en smartare ettåring förut! Först satt jag och skalade hennes clementin och gav henne klyftor som hon så snällt tog emot. Jag skalar snabbare än vad hon kan äta så efter ett tag är det många färdigskalade klyftor på tallriken i mitt knä. Så jag säger till henne att ta. Men hon tittar på mig med sina stora svarta ögon, händerna knäppta bakom ryggen och rör inte en min. Förklaringen kommer från Karin. Den lilla ettåringen vet att man inte får ta något som ligger på någon annans tallrik!!!!! Jag blev helt paff, men mycket riktigt, så fort jag gav henne klyftan tog hon den och smaskade i sig med ett stort leende...

Dagen var så fin så vi passade på att gå till lekparken där vi spenderade ungefär en halvtimme innan Eden blev tjurig och trött.

Så nu väl hemma, har jag pluggat en del. Väntade med spänning på att Radde skulle komma ikväll så vi kan baka pepparkakor men inse min besvikenhet när jag förstår att jag inte vet det serbiska namnet på en enda krydda, för att inte tala om sirap. Så det blir tyvärr inget bak för mig idag =(.
Då återstår det ju inget annat att göra än att sjunka djupt ner i farmakologiboken för att försöka förstå varför propranolol bara har 30% verksamhet till skillnad från andra läkemedel, men ändå är propranolol det läkemedel som används oftast som antihypertensiv... stor suck
Hoppas Radde kommer snart.

Fina fisken

2008-12-01T15:04:00.003+01:00

Idag är en ny dag. Och en ny dag innebär nytt humör.

En sak jag funderade på igår när jag la mig... vad skulle hända om jorden helt plötsligt slutade snurra? eftersom jorden snurrar i en väldans fart, om den plötsligt stannade (ja, alla ni som hade mvg i fysik, jag vet att det inte är möjligt) skulle vi då bara slungas fram som vid en tvärbromsning? Jag tror det...

Snart är det jul och mitt fönster gapar tomt efter juldekorationer. Har en enda julstake uppe... Har så mkt annat att lägga pengar på... Dessutom har jag inte julkänsla när det är 18 grader ute och jackan är överflödig.... Hoppas att det börjar snöa snart. Vill så gärna ta fram granen men även jag inser att det är på tok för tidigt.

Jag skippade morgonskiftet på akuten idag eftersom jag hade SÅ mkt att göra. Var hos skomakaren, fixade några skor. Sen trippade jag vidare till skräddaren (ja, såna finns också fortfarande) och beställde en ny fin kjol som jag tänkte ha på nyår kanske. Köpte fint grått material och nu väntar jag. Nästa vecka ska den va klar... Sedan bar det iväg till banken där nån idiot envisades med att prata högt i mobiltelefon. Det är ett under att alla vuxna tycker att vi ungdomar är beroende av telefonen och använder den i både tid och otid, men ändå är det bara vuxna som skriker i mobiltelefonen antingen på bussen, eller som i mitt fall, på banken. Sen köpte jag en tonfiskmacka på grovt bröd, supergott, och begav mig hemåt. Klockan var 12 och jag hade två timmar på mig till kvällspassets början. Inser i panik att jag har lektion idag kl 5 och att det inte blir nån akuten för mig idag... Ska ta igen imorrn.

I mitt badrum har glödlampan pajjat. Jag har en ny stående, beredd att skruvas på plats men det tar emot. Varje gång bestämmer jag mig för att byta glödlampa, går in med bestämda steg, tittar upp i taket och... plockar ögonbryn. Så på toa är det mörkare än i det mörkaste mörkrum och vill man använda min toa får man ta med sig mobilen.

För övrigt är det en ok dag idag. Hoppas att det håller i sig.

...
Dagen slutade lika bra som den började

Tillbaka

2008-12-01T06:01:00.001+01:00

idag har jag haft omåttligt tråkigt. spenderat många timmar på nätet. så många så jag till slut hade torka i hjärnan och fick för mig att gå in på lunarstorm. Lunarstorm, ni vet det där communityt som var så populärt när man gick på gymnasiet (5 år sen nu... hua). Där har jag skrivit blogg sen 2002.
Då var jag 17... intressant att läsa nu när man är 23 och vuxen (haha) Jag upplevde flashbacks från gamla dagar och insåg att jag med säkerhet kommer vilja ha något att se tillbaka på även när jag är 50 (ungefär då jag kommer avsluta mina läkarstudier). Så en briljant idé väcks i min torkade hjärna. Jag skapar en blogg. Går in på blogspot.com och ska skapa en blogg, entusiastisk och nöjd. Då säger blogspot.com att jag redan HAR en blogg! Va? Sen när? Men visst, blogspot.com hade rätt. Två inlägg har jag tom skrivit....
Så nu kommer det tredje.

Idag är jag ledsen. Det började igår. Jag grät igår. Idag har bara några få tårar rullat ner för mina kinder. Men fortfarande är jag lika ledsen som en sån där söt liten valp med ledsna ögon. Men jag är mest ful när jag är ledsen.
Men men, det är ju jag själv som är orsaken. Och jag vet att det är det bästa. Men nu ångrar jag mig som in i helveteee... jaaa... Varför är livet så hemskt...
Jag tittat på min telefon 43094 ggr i minuten. Kollar om ljudet är på, fast jag redan har satt på det minst 43045 gånger även fast det alltid har varit på. Men displayen ekar tomt.

1 new message

1 missed call

Incoming call
.rasko basko

ingenting av det säger den... jag är världens mest ensamma människa just nu. Jag längtar efter honom så.

Imorrn ska jag tillbaka till akuten. Men först ska jag till skomakaren (ja, såna existerar än).

6 år sen jag skrev mitt första inlägg. 6 år senare är jag inte mkt klokare.
Jovana Maljkovic. Klok som en bok. En pekbok kanske